1864-1901 French painter and printmaker. He is best known for his portrayals of late 19th-century Parisian life, particularly working-class, cabaret, circus, nightclub and brothel scenes. He was admired then as he is today for his unsentimental evocations of personalities and social mores. While he belonged to no theoretical school, he is sometimes classified as Post-Impressionist. His greatest contemporary impact was his series of 30 posters (1891-1901),   Related Paintings of Henri de toulouse-lautrec :. | Reitknecht mit zwei Pferden | Mlle Dihau au piano | The Streetwalker | Jane Avril sortant du Moulin Rouge | Moulin Rouge |
Related Artists:
Hans Leonhard Schaeufelein
1480-1540 German Hans Leonhard Schaeufelein Gallery Hans Leonhard Schäufelein (c. 1480 ?C 1540) was a German painter, designer, and wood engraver. He was born in Nuremberg, probably studied under Wohlgemut, and then became the assistant of Durer, whom he imitated. In 1512 he went to Augsburg and in 1515 removed to Nordlingen. He is a graceful narrator, and his types, though rarely accurately drawn, are attractive, but he lacks power and depth. Characteristic early paintings are the altarpiece at Ober Sankt Veit, near Vienna (1502), "Scenes from the Life of Christ" (Dresden Gallery), and "St. Jerome" (Germanic Museum, Nuremberg). To his Nordlingen period belong his masterpiece, the so-called "Ziegler Altar" for St. George's Church (1521), part of which is still in the church, part in the museum; "Scenes from the Story of Judith," in the town hall; and the illuminated Psalter for Count von Ottingen, now in the Berlin print room. His most important woodcuts are those for the Theuerdank of Emperor Maximilian. Schäufelein created a playing card deck about 1535, which is regarded as a highlight in German 16th century playing card production.
Arkhip Kuinji
was originally a Greek,Then he got to St. Petersburg1842 - 1910
ulrica pasch
Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.